THEY WILL NOT CONTROL US

Mamma jobbar hemifrån medan hon väntar på att takpannorna ska komma. Jag sitter vid datorn och raderar onödiga program och Ayla ligger och sover sött brevid.

Kan ni tänka er, jag var upp halv åtta imorse! Vi har helt totalt vänt på dygnet och jag började känna av ångesten i kroppen varje gång Moni ringde och väckte mig vid tolvtiden. Det är inte helt okej längre, känner jag. Förr gick jag upp innan halv sju varje dag, i tid för att hinna sätta på kaffe och kolla på lokala nyheterna på tv.
Sen träffade jag älskling och sovmorgnarna blev bara längre och längre. Nu när jag inte får några timmar på jobbet har jag varit uppe sent och vaknat sent, bara för att jag kunde.

Men jag längtar tills jag har ett sju-fyra jobb och istället sover ut på helgerna.. Men det finns ju inte mycket som passar in mig i alla jobb som finns nu. Antingen ska man vara utbildad eller ha körtkort/tillgång till egen bil.
Bilen är väl smått påväg, Per jobbar med den. Men körtkortet är väl lite längre bort.. Jag har ju börjat övningköra, men det finns det inte heller mycket tid för när mamma jobbar så mycket att hon är helt slut när hon kommer hem och pappa jobbar i strömstad. Och ska dessutom flytta dit.
Men det kommer!

Nu kom takgubben och jag ska tappa upp en hink med vatten!


Stay Close,

XOXO, CIAO!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0