Det är bara ord.

mark da man in the park är min idol.
han är en coool snubbe ;D
ooooch, ni måste kolla detta ;D.
http://ashley.server.hv.se/mark/?page_id=56

Kanske såg jag min tanke flyga
lite ovanligt högt
Kanske hade den väntat länge
eller kanske föddes den just nu

Var det nånting i dina ögon
eller i det du sa
Eller var det i sättet
som handen på min axel
vilade så tungt

jag vet inte, men jag känner inte så som jag borde. så som jag alltid ställt in mig på att känna. så många gånger som jag stäng av, satt på och återigen stängt av mina känslor, så är detta ingenting. men lite skämms jag ändå för jag att känner mindre. alltid, alltid, alltid har jag föreställlt mig ett liv, med honom. trodde att ingenting skulle fungera utan honom, att han var allt jag någonsin behövde. visst, jag behöver honom och jag vill alltid ha honom i mitt liv. men han ska inte behöva vara mitt liv.


på väg till trollhättan tänkte jag på vad som hänt denna vecka. vad som hänt veckorna innan och ända tillbaka tills första dagen. att jag en gång känt så starkt att jag knappt visste hur, men att jag nu har glömt hur det känns. jag tänkte, jag har i flera veckor (eller ja, år) tjatat om hur kär jag är. de senaste veckorna har varit likadana. tills idag, igår och dagen innan. jag vet inte hur jag känner. sen tänkte jag också på att när man är sådär sjuukt kär. och man känner att man inte skulle kunna leva utan personen i fråga. man TROR att man vet att det finns ingen annan. jag har försökt trösta vänner med att säga "det kommer andra, det finns någon annan för dig, glöm och gå vidare". för att sedan kritisera tänker jag att 'herregud, det är bara att glömma. nån gång kommer du hitta någon du känner ännu mer för.
men när man väl sitter där själv, kär och sårbar. då struntar man i vad dom andra säger. vadå hitta nån ny? hur då? vafan vet dom om det? jag ÄLSKAR verkligen den här, dom förstår inte, BLA BLA BLA. då är det väl ändå jag som är dum?
det är sjukt, det där med kärleken. för jag är kär i kärleken själv.


kanske kan jag börja leva igen, sluta älta.
eller jag vet inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0