onsdagdentjugofemteoktober.

Vad fan ska man göra? När man så gärna vill hjälpa, men man har ingen aning om hur.. Att känna detta maktlöshet och frustration av att inte kunna göra någonting. Det är hemskt. Jag ligger med händerna på huvudet, kollar upp i taket och tänker. tänker, tänker, tänker. Hur, vad, varför? Förstår ni vad jag menar? Alla har väl känt såhär någon gång. Det är inte kul, eller hur?
Säg mig, säg mig vad som helst. Du vet att jag gör det. Din tystnad gör det ännu svårare att andas.
Jag önskar att du kunde känna dig fri, fri som en fågel. Öppna dig som en bok för mig. För du vet att jag finns där. Det finns inga sekunder att tvivla på, jag är här, nu och föralltid.
Men jag väntar. Väntar tills jag vet hur jag ska hjälpa dig, för det måste jag.



You give me something,
that makes me scared alright.
This could be nothing
But i'm willin' to give it a try.
please give me something
cause someday i might know my heart.







<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0